Dynastic Hero (PCE CD)
Graphics-7 Sound-6.5 Control-7.5 Challenge-7
Level Design-7.5 Frustration-6.5 Fun-7 Originality-5
Overall Score-7
+ Decent cutscenes added as intro and ending, harder second boss, more fleshed out world with npcs having more to say (sometimes creates problems - see below),
+/- Changed ending scene (having the helpers stand in for the Prince was an understandable choice since you've experienced adventure with them, but the re-kidnapping of the princess was handled poorly - perhaps a translation issue), Prince boss (Nightmare Castle) is easier
- Bad art direction (people in bug suits...), new soundtrack is less memorable overall and pretty cheesy at times (80s studio band/ballads music), Final boss reduced to a joke, sprite transformation into the world of Dynastic Hero is inconsistent with most locations and some npcs retaining the Monster World look (creates a frankensteinian feel to the game), typos and engrish, Ice World boss is weaker (three hits to go down while not even using the best equipment at that point in the game), all the flaws of Monster World III are still here (Shield sucks, some parts are easy/repetitive with bland stage design, slow movement in the beginning, etc.)
Comment in Swedish:
Detta är alltså en portning av Wonder Boy in Monster World som behåller det mesta intakt rent spelmässigt, men gör en del udda förändringar i fasaden. Tog mig en bra stund att komma över att man spelar som en ung man iklädd en knallblå skalbaggsdräkt (noshornsbagge heter det visst), som ser ut som att någon monterat en aliendildo på hjälmen... Samt att musiken bytts ut mot något som ibland låter som instrumentala covers på smöriga 80-talslåtar. Det enda som är kvar sen tidigare är den lilla god natt-jingeln och melodierna man spelar på flöjten i en av spelets mer originella sekvenser. Men när jag kom in i den myslunk som är ungefär vad spelandet består mest av (och som reproduceras väldigt troget från originalet) kunde jag börja lägga märke till egenheter jag faktiskt gillar. Som att världen känns mer levande då alla verkar ha lite mer att säga om ditten och datten, eller att andra bossen (stenhuvudena) bet ifrån lite mer den här gången. Fortfarande ett rätt bra plattformsäventyr då, alltså, som gör en del nytt jag gillar samtidigt som det kasserar bra saker från tidigare spel utan någon bra anledning.
+ Den blodproppsframkallande slutstriden har bantats ned...
- Till ett skämt. Stå och slå, släng blixtar lite då och då, klart. Behövs inte ens Power-magi.
- Sen vet jag inte om jag minns fel, men nog tålde väl bossen i isvärlden mer än typ tre slag i originalet.
+/- Handlingen mot slutet har gjorts om och jag är lite kluven till det. Visserligen ett bra grepp att använda de små följeslagarna man haft med sig under äventyret som martyrer istället för den dryga prinsen i originalet, då man bryr sig mer om dem, men spelet förbryllar med att (enligt handlingen) låta prinsessan/spågumman bli kidnappad igen, nu av slutbossen. Ja, inte så konstigt kanske då det inte fanns några vakter. Men det var bara enligt handlingen då, för när man är klar med bossen verkar hon inte ha varit i närheten av rymdbasen utan står och väntar hemma vid slottet på att få återuppliva ens små vänner och skapa ett riktigt feel good-slut. Sen får Dyna/Shion typ kalla fötter och tar en joggingtur utan att säga adjö eller nånting. Väldigt... Japan? Jaja.
+/- Manus förbryllar mer då det ibland bjuds på ren engrish (exprosion istället för explosion t.ex), och karaktärer ibland pratar som om de levde i USA på 90-talet snarare än i en fiktiv fantasyvärld. Men det är lite charmigt också.
+ Rätt snyggt gjorda cutscenes (gjorda med sprites istället för att visa någon filmsekvens verkar det som) både före och efter spelet. Synd bara på den rätt bedrövliga estetiken de kört med.
Level Design-7.5 Frustration-6.5 Fun-7 Originality-5
Overall Score-7
+ Decent cutscenes added as intro and ending, harder second boss, more fleshed out world with npcs having more to say (sometimes creates problems - see below),
+/- Changed ending scene (having the helpers stand in for the Prince was an understandable choice since you've experienced adventure with them, but the re-kidnapping of the princess was handled poorly - perhaps a translation issue), Prince boss (Nightmare Castle) is easier
- Bad art direction (people in bug suits...), new soundtrack is less memorable overall and pretty cheesy at times (80s studio band/ballads music), Final boss reduced to a joke, sprite transformation into the world of Dynastic Hero is inconsistent with most locations and some npcs retaining the Monster World look (creates a frankensteinian feel to the game), typos and engrish, Ice World boss is weaker (three hits to go down while not even using the best equipment at that point in the game), all the flaws of Monster World III are still here (Shield sucks, some parts are easy/repetitive with bland stage design, slow movement in the beginning, etc.)
Comment in Swedish:
Detta är alltså en portning av Wonder Boy in Monster World som behåller det mesta intakt rent spelmässigt, men gör en del udda förändringar i fasaden. Tog mig en bra stund att komma över att man spelar som en ung man iklädd en knallblå skalbaggsdräkt (noshornsbagge heter det visst), som ser ut som att någon monterat en aliendildo på hjälmen... Samt att musiken bytts ut mot något som ibland låter som instrumentala covers på smöriga 80-talslåtar. Det enda som är kvar sen tidigare är den lilla god natt-jingeln och melodierna man spelar på flöjten i en av spelets mer originella sekvenser. Men när jag kom in i den myslunk som är ungefär vad spelandet består mest av (och som reproduceras väldigt troget från originalet) kunde jag börja lägga märke till egenheter jag faktiskt gillar. Som att världen känns mer levande då alla verkar ha lite mer att säga om ditten och datten, eller att andra bossen (stenhuvudena) bet ifrån lite mer den här gången. Fortfarande ett rätt bra plattformsäventyr då, alltså, som gör en del nytt jag gillar samtidigt som det kasserar bra saker från tidigare spel utan någon bra anledning.
+ Den blodproppsframkallande slutstriden har bantats ned...
- Till ett skämt. Stå och slå, släng blixtar lite då och då, klart. Behövs inte ens Power-magi.
- Sen vet jag inte om jag minns fel, men nog tålde väl bossen i isvärlden mer än typ tre slag i originalet.
+/- Handlingen mot slutet har gjorts om och jag är lite kluven till det. Visserligen ett bra grepp att använda de små följeslagarna man haft med sig under äventyret som martyrer istället för den dryga prinsen i originalet, då man bryr sig mer om dem, men spelet förbryllar med att (enligt handlingen) låta prinsessan/spågumman bli kidnappad igen, nu av slutbossen. Ja, inte så konstigt kanske då det inte fanns några vakter. Men det var bara enligt handlingen då, för när man är klar med bossen verkar hon inte ha varit i närheten av rymdbasen utan står och väntar hemma vid slottet på att få återuppliva ens små vänner och skapa ett riktigt feel good-slut. Sen får Dyna/Shion typ kalla fötter och tar en joggingtur utan att säga adjö eller nånting. Väldigt... Japan? Jaja.
+/- Manus förbryllar mer då det ibland bjuds på ren engrish (exprosion istället för explosion t.ex), och karaktärer ibland pratar som om de levde i USA på 90-talet snarare än i en fiktiv fantasyvärld. Men det är lite charmigt också.
+ Rätt snyggt gjorda cutscenes (gjorda med sprites istället för att visa någon filmsekvens verkar det som) både före och efter spelet. Synd bara på den rätt bedrövliga estetiken de kört med.